Senast granskad: april 2026
Vår utgångspunkt
På CORE by D vill vi att du, oavsett om du är veterinär, hippolog, fysioterapeut, tränare eller ryttare, ska kunna lita på det vi säger. Därför presenterar vi forskningen som den är, inklusive det som den ännu inte kan ge svar på.
Kortfattat har mekanismen bakom elastiska träningsband, proprioceptiv stimulering som främjar aktivering av bål- och bakbensmuskulatur, undersökts i ett antal vetenskapligt granskade studier på häst. Resultaten pekar i samma riktning: bandsystem kan öka muskelaktiveringen och bidra till förbättrad dynamisk stabilitet i bröst- och ländrygg under arbete. Samtidigt är evidensunderlaget fortfarande begränsat, med få studier, små studiegrupper, korta uppföljningstider och där nästan all publicerad forskning hittills har genomförts med ett specifikt amerikanskt bandsystem.
Det är den ärliga utgångspunkten. Nedan går vi igenom vad forskningen faktiskt visar, vilka slutsatser som rimligen kan dras och var kunskapsläget fortfarande behöver utvecklas.
Vad menas med hästens “core”?
När vi talar om hästens bålmuskulatur syftar vi främst på bukmusklerna, inklusive musculus rectus abdominis och de sneda bukmusklerna, de djupa ryggmusklerna, inklusive musculus multifidus och musculus longissimus dorsi, samt den stabiliserande muskulaturen i bakdelen. Tillsammans stödjer dessa strukturer ryggraden, begränsar oönskade rörelser i bröst- och ländryggen samt överför kraft mellan bakdel och framdel.
En häst med god aktivering i denna muskulatur tenderar att röra sig mer symmetriskt, bära ryggen bättre under ryttare och kan teoretiskt ha lägre risk för belastningsrelaterade skador över tid. Att stärka bålen är därför ett centralt mål både inom prestationsutveckling och rehabilitering.¹
Den aktuella forskningen, de viktigaste studierna
Studie 1: Ryggkinematik under fyra veckor, Pfau et al., 2017
En forskargrupp vid Royal Veterinary College i London undersökte effekten av ett fyra veckor långt träningsprogram med elastiska motståndsband på hästars rörelsemönster i ryggen. Forskarna mätte ryggradens rörelser med hjälp av tröghetssensorer (IMU) under trav, både vid hand på hårt underlag och vid longering på mjukt underlag.
Resultat: Bandsystemet minskade den sidledsrelaterade och roterande rörelsen i thorakolumbalregionen, vilket tolkades som förbättrad dynamisk stabilitet under trav.
Begränsningar: Studien saknade kontrollgrupp. Det innebär att de observerade skillnaderna mellan vecka 1 och vecka 4 inte med säkerhet kan tillskrivas banden ensamma. Själva träningsprogrammet kan också ha bidragit till resultaten. Dessutom omfattade studien endast sju hästar.²
Studie 2: Muskelaktivering mätt med ytelektromyografi, Shaw et al., 2021
En forskargrupp vid University of Tennessee College of Veterinary Medicine mätte muskelaktiviteten i longissimus dorsi och rectus abdominis hos sex hästar under skritt och trav, med och utan bommar på marken samt med och utan buk- och bakdelsband spända till 25 procent.
Resultat: Markbommar ökade den maximala muskelaktiveringen bilateralt i både longissimus dorsi och rectus abdominis. Buk- och bakdelsbanden ökade den genomsnittliga aktiveringen av rectus abdominis med cirka 27 procent på båda sidor under trav, men ökningen var statistiskt signifikant endast på vänster sida (p < 0,05).
Begränsningar: Sex hästar är ett litet underlag och att statistisk signifikans endast uppnåddes på ena sidan innebär att resultaten bör tolkas med viss försiktighet. Författarna drar slutsatsen att banden kan vara ett användbart komplement i tränings- och rehabiliteringsprogram där målet är att aktivera bukmuskulaturen, men efterlyser samtidigt mer forskning.³
Studie 3: Symmetri och hälta vid mild hälta, University of Georgia, 2023
Ett forskarlag vid University of Georgia studerade åtta hästar, både varmblod och Quarter Horses, i åldern 10 till 18 år med mild bakbenshälta (grad 1 till 2). Hästarna tränades vid hand under fyra veckor med buk- och bakdelsband spända till cirka 30 procent, utan någon annan riktad behandling av hältan.
Resultat: Efter fyra veckor observerades förbättrad symmetri i bakbensbelastningen, förbättrad stabilitet i ryggen samt minskat posturalt svaj både framåt/bakåt och i sidled under stillastående.
Viktig nyans: De subjektiva hältbedömningarna enligt AAEP-skalan förbättrades numeriskt hos samtliga hästar men uppnådde inte statistisk signifikans. Med andra ord förbättrades symmetrimått och postural stabilitet på ett mätbart sätt, men själva hältgraden kunde inte visas minska signifikant i en så liten grupp under en så kort period.
Vad forskningen rimligen visar
Nedan följer påståenden som vi själva känner oss bekväma med att stå bakom. De speglar vad studierna faktiskt har visat, varken mer eller mindre.
• Elastiska träningsband kan öka aktiveringen av bukmuskulaturen (rectus abdominis) under trav.
• Elastiska träningsband kan minska oönskad rotation och sidledsrörelse i bröst- och ländrygg, vilket överensstämmer med förbättrad dynamisk stabilitet.
• Fyra veckors träning med bandsystem har i en studie associerats med förbättrad bakbenssymmetri och minskat posturalt svaj hos hästar med mild hälta.
• Effekten kopplas till proprioceptiv återkoppling. Banden stimulerar hudreceptorer och underliggande vävnad, vilket i sin tur kan utlösa muskelaktivering. Liknande mekanismer har beskrivits i bredare översiktsarbeten om träningshjälpmedel för häst.⁴
Vad forskningen ännu inte kan visa
Det är minst lika viktigt att vara tydlig med vad evidensen ännu inte räcker till för att fastställa.
• Inga randomiserade, kontrollerade studier med tydlig kontrollgrupp har publicerats.
• Inga långtidsuppföljningar finns. De publicerade studier vi känner till är fyra veckor eller kortare.
• Inga studier har genomförts i svenska ridskolemiljöer eller motsvarande populationer där majoriteten av hästar arbetar.
• Inga direkta jämförelser mellan olika bandsystem har publicerats.
• Minskad hälta som primärt utfallsmått har ännu inte visats vara statistiskt signifikant i de befintliga studierna, trots positiva förändringar i symmetri och stabilitet.
Detta är inte svagheter vi försöker dölja. Det är faktorer som vi anser att alla som rekommenderar eller använder denna typ av produkt bör känna till.
Hur vi använder eller inte använder forskningen
Som vägledning för kollegor inom hästsport, veterinärmedicin och hästutbildning anser vi att följande frågor bör ställas när man läser marknadsföringspåståenden om träningsband, oavsett om det gäller våra produkter eller någon annans.
• Hänvisar texten till en faktisk studie eller står det bara att “studier visar” utan referens?
• Matchar studiedesignen det påstående som görs?
• Finns en kontrollgrupp eller jämförs hästen endast med sig själv?
• Hur länge pågick studien och hur många hästar deltog?
Fyra veckor och sju hästar är en startpunkt, inte ett slutgiltigt svar.
Vi använder forskningen främst som grund för rekommendationer kring hur band bör användas, exempelvis progressiv belastning, korrekt passform och kombination med tränarledd eller veterinärledd träning, snarare än som löften om vilka resultat de garanterat kommer att ge.
Referenser
Studien från University of Georgia från 2023 om bandbaserad träning hos hästar med mild hälta refereras ovan utifrån forskargruppens offentliga sammanfattning. För den senaste utvecklingen inom området hänvisar vi till PubMed (pubmed.ncbi.nlm.nih.gov) samt tidskrifterna Journal of Equine Veterinary Science och Equine Veterinary Journal.
Har du frågor eller finns det forskning på träningsband som vi missat i denna sammasntällning?
Vi läser och citerar gärna nya studier. Om du är veterinär, hippolog, fysioterapeut eller forskare och känner till forskning som bör inkluderas här, eller vill diskutera det aktuella kunskapsläget, är du välkommen att kontakta oss på support@corebyd.com.
Denna sida uppdateras när ny vetenskapligt granskad forskning publiceras.
Senast granskad: april 2026
Hänvisningar
1. Stubbs, N.C., Kaiser, L.J., Hauptman, J. & Clayton, H.M. (2011). Dynamic mobilisation exercises increase cross sectional area of musculus multifidus. Equine Veterinary Journal, 43(5), 522 to 529. DOI: 10.1111/j.2042-3306.2010.00322.x. PubMed ID: 21496085. This study shows that targeted exercises significantly increase the cross sectional area of m. multifidus, a deep back muscle central to spinal stability, and is one of the most cited references in equine core training. See also de Oliveira, K. et al. (2015), Gymnastic Training and Dynamic Mobilization Exercises Improve Stride Quality and Increase Epaxial Muscle Size in Therapy Horses, Journal of Equine Veterinary Science, 35(11 to 12), 888 to 893, DOI: 10.1016/j.jevs.2015.08.006, as well as the classic practitioner handbook Stubbs, N.C. & Clayton, H.M. (2008), Activate Your Horse's Core: Unmounted Exercises for Dynamic Mobility, Strength & Balance.
2. Pfau, T., Simons, V., Rombach, N., Stubbs, N. & Weller, R. (2017). Effect of a 4 week elastic resistance band training regimen on back kinematics in horses trotting in hand and on the lunge. Equine Veterinary Journal, 49(6), 829 to 835. DOI: 10.1111/evj.12690. PubMed ID: 28432739.
3. Shaw, K., Ursini, T., Levine, D., Richards, J. & Adair, S. (2021). The Effect of Ground Poles and Elastic Resistance Bands on Longissimus Dorsi and Rectus Abdominus Muscle Activity During Equine Walk and Trot. Journal of Equine Veterinary Science, 107, 103772. DOI: 10.1016/j.jevs.2021.103772. PubMed ID: 34802619.
4. For peer reviewed research highlighting proprioceptive and tactile stimulation as a mechanism for muscle activation and altered movement patterns in horses, the same basic principle on which elastic training bands are built, see Clayton, H.M., Lavagnino, M., Kaiser, L.J. & Stubbs, N.C. (2011). Evaluation of biomechanical effects of four stimulation devices placed on the hind feet of trotting horses. American Journal of Veterinary Research, 72(11), 1489 to 1495. DOI: 10.2460/ajvr.72.11.1489. PubMed ID: 22023127. Among other findings, the study showed that light tactile stimulators, approximately 55 g, significantly increased hoof flight arc during trot, mainly through increased flexion in the shoulder and carpal joints. See also Clayton, H.M., White, A.D., Kaiser, L.J., Nauwelaerts, S., Lavagnino, M. & Stubbs, N.C. (2010), Short term habituation of equine limb kinematics to tactile stimulation of the coronet, Equine Veterinary Journal, 42(3), 227 to 233, DOI: 10.2746/042516409X478505, PubMed ID: 20476979.
2. Pfau, T., Simons, V., Rombach, N., Stubbs, N. & Weller, R. (2017). Effect of a 4 week elastic resistance band training regimen on back kinematics in horses trotting in hand and on the lunge. Equine Veterinary Journal, 49(6), 829 to 835. DOI: 10.1111/evj.12690. PubMed ID: 28432739.
3. Shaw, K., Ursini, T., Levine, D., Richards, J. & Adair, S. (2021). The Effect of Ground Poles and Elastic Resistance Bands on Longissimus Dorsi and Rectus Abdominus Muscle Activity During Equine Walk and Trot. Journal of Equine Veterinary Science, 107, 103772. DOI: 10.1016/j.jevs.2021.103772. PubMed ID: 34802619.
4. For peer reviewed research highlighting proprioceptive and tactile stimulation as a mechanism for muscle activation and altered movement patterns in horses, the same basic principle on which elastic training bands are built, see Clayton, H.M., Lavagnino, M., Kaiser, L.J. & Stubbs, N.C. (2011). Evaluation of biomechanical effects of four stimulation devices placed on the hind feet of trotting horses. American Journal of Veterinary Research, 72(11), 1489 to 1495. DOI: 10.2460/ajvr.72.11.1489. PubMed ID: 22023127. Among other findings, the study showed that light tactile stimulators, approximately 55 g, significantly increased hoof flight arc during trot, mainly through increased flexion in the shoulder and carpal joints. See also Clayton, H.M., White, A.D., Kaiser, L.J., Nauwelaerts, S., Lavagnino, M. & Stubbs, N.C. (2010), Short term habituation of equine limb kinematics to tactile stimulation of the coronet, Equine Veterinary Journal, 42(3), 227 to 233, DOI: 10.2746/042516409X478505, PubMed ID: 20476979.