Longering är en av de mest användbara träningsformerna du kan använda med en häst. Samtidigt är det också en av de enklaste att göra på fel sätt.
En häst som longeras genomtänkt utvecklar styrka, balans och koordination. En häst som däremot dras runt på små volter, på samma varv vecka efter vecka, riskerar att utveckla asymmetrier som kan ta månader att korrigera.
I den här guiden går vi igenom båda sidorna. Dels vad forskningen säger om vad som faktiskt händer i hästens kropp när den arbetar på volt, dels hur ett träningsbandssystem kan användas på ett genomtänkt sätt under ett longeringspass.
Vad händer egentligen när en häst longeras?
Innan vi pratar om träningsband är det viktigt att förstå själva longeringen.
När en häst rör sig på en volt färdas de inre och yttre benen olika långa sträckor. De belastas olika och skjuter ifrån marken i olika vinklar. För att kunna följa voltspåret måste hästen luta sig något inåt för att skapa den centripetalkraft som håller den kvar på cirkeln.
Det här är helt naturligt, men det innebär också att longering i grunden är en asymmetrisk aktivitet på ett sätt som rakriktad trav inte är.
Forskningen bekräftar detta. En studie publicerad i Equine Veterinary Journal undersökte huvud- och bäckenrörelser hos 94 ridhästar som av sina ägare bedömdes som friska. Forskarna fann att longering systematiskt skapar asymmetrier i huvudets och bäckenets vertikala rörelser. Asymmetrierna kunde dessutom skilja sig mellan höger och vänster varv och i vissa fall misstas för hälta vid en klinisk undersökning om veterinären inte tar hänsyn till effekten av voltarbete.¹
En tidigare studie från samma forskargrupp visade att både travhastigheten och voltens storlek har stor betydelse för hur mycket lutning och asymmetri som uppstår. Mindre volter och högre hastigheter skapade tydligt större belastningar.²
Slutsatsen är inte att longering är dåligt.
Slutsatsen är att longering är ett verkligt fysiskt arbete som påverkar hästens kropp. Det är viktigt att förstå när vi planerar våra träningspass och funderar på vilken roll ett träningsbandssystem kan spela.
Därför är longering en bra plats att introducera träningsband
Många ryttare väljer att introducera träningsband under longering, och det finns flera goda skäl till det.
Utan ryttarens vikt kan hästen röra sig friare och du får möjlighet att observera hur den reagerar på banden innan du lägger till komplexiteten i ridningen.
Du kan också fokusera helt på hästens rörelsemönster. Svansens aktivitet, ryggens form, hästens uttryck och skillnader mellan varven är betydligt lättare att bedöma från marken än från sadeln.
Longering gör det dessutom möjligt att introducera banden stegvis. Du kan börja med låg spänning, låta hästen skritta några minuter, utvärdera och justera innan du går vidare.
Vad säger forskningen om träningsband vid longering?
Den studie från Royal Veterinary College som vi hänvisar till i flera av våra artiklar inkluderade även longering i sitt upplägg.
Sju hästar studerades med och utan ett system av elastiska motståndsband under trav för hand på hårt underlag samt under longering på mjukt underlag i båda varven.
Forskarna analyserade totalt 3 215 steg.
Resultatet visade att träningsbanden signifikant minskade rullning, tippning och sidoförskjutning i hästens bröstrygg och ländrygg. Med andra ord rörde sig ryggen mer stabilt.
Efter fyra veckors träning hade rotationsrörelserna kring manke och bröstrygg minskat, samtidigt som den vertikala rörelsen ökade i 80 procent av de uppmätta parametrarna under longering. Forskarna tolkade detta som en möjlig indikation på ökad impulsion och bättre kraftutveckling bakifrån.³
Studien hade begränsningar. Antalet hästar var litet och någon kontrollgrupp användes inte. Forskarna var tydliga med dessa begränsningar.
Samtidigt ligger resultaten i linje med vad många tränare beskriver i praktiken: att träningsband kan hjälpa hästen att arbeta mer sammanhängande, stabilt och koordinerat även under longering.
Så kan du lägga upp ett longeringspass med träningsband
1. Värm upp utan band först
Börja med cirka tio minuters skritt och några minuters avslappnad trav i båda varven.
Det ger hästen möjlighet att mjuka upp kroppen samtidigt som du får en tydlig bild av hur den rör sig just den dagen.
2. Sätt på banden med låg spänning
I den publicerade forskningen användes spänningsnivåer på ungefär 25 till 30 procent.
Börja gärna lägre än så under de första passen.
Banden ska ge en mjuk signal till hästen, inte skapa kraftigt motstånd.
Om hästen reagerar starkt när spänningen läggs på är det värdefull information. Minska spänningen eller avbryt och utvärdera.
3. Börja på en stor volt
På större volter uppstår mindre lutning, mindre asymmetri och hästen får bättre möjlighet att hitta balans och rytm.
En volt på minst 15 meter är en bra utgångspunkt för de flesta hästar.
Mindre volter skapar större belastning och bör användas först när hästen har utvecklat tillräcklig styrka och kontroll.²
4. Arbeta lika mycket i båda varven
Detta är sannolikt den viktigaste regeln vid all longering.
Eftersom voltarbete naturligt belastar kroppen olika beroende på varv behöver hästen arbeta ungefär lika länge åt båda håll för att utvecklas jämnt.
De flesta hästar har ett lättare och ett svårare varv.
Det svårare varvet behöver oftast fler korta och genomtänkta repetitioner, inte mindre träning.
5. Variera arbetet
Lägg gärna in:
* Övergångar mellan gångarter
* Tempoväxlingar
* Pauser i skritt
* Raka linjer till och från volten
Variation ger ett mer komplett träningspass än att bara trava runt på samma cirkel.
Det är den monotona belastningen som ofta ligger bakom överbelastningsproblem.
Vanliga misstag
För små volter för tidigt
En volt på tio meter kan se oskyldig ut men skapar betydligt större asymmetri än en volt på 15 eller 20 meter.
Små volter är ett avancerat verktyg, inte en startpunkt.
Att favorisera ett varv
Arbeta alltid åt båda håll.
Om tiden är knapp är det bättre att korta ner passet än att hoppa över ett varv.
För hög spänning direkt
Om hästen höjer tempot, spänner sig eller tappar ryggen är spänningen sannolikt för hög.
Låg spänning som ger en mjuk signal är nästan alltid bättre än hög spänning som skapar motstånd.
För långa pass
För de flesta hästar räcker 20 till 30 minuters longering gott.
Kom ihåg att uppvärmningen också räknas in i den totala belastningen.
Trötta muskler lär sig sällan rätt rörelsemönster.
Dåligt underlag
Undvik att longera på hårt, djupt eller halt underlag.
Underlaget påverkar biomekaniken och belastningen på hästens kropp betydligt mer än många tror.
Hur ofta och hur länge?
För de flesta hästar är två longeringspass per vecka en hållbar nivå.
Varva gärna med ridning, uteritter, markarbete och återhämtning.
Daglig longering, särskilt i samma miljö och på samma volt, är sällan den bästa lösningen.
Variation och återhämtning är minst lika viktiga som själva träningen.
Ett exempel på upplägg för en frisk häst som introduceras till träningsband:
* 5 till 10 minuter skritt utan band
* 5 minuter trav i båda varven utan band
* Sätt på banden med låg spänning
* 10 till 15 minuter arbete i trav med skrittpauser
* 5 minuter avskrittning utan band
Öka både träningstid och spänning gradvis under flera veckor.
Precis som all styrketräning kräver det tid för kroppen att anpassa sig.
Tecken på att du bör avbryta och utvärdera
Under passet bör du pausa eller avsluta om du ser:
* Att ryggen blir sänkt eller spänd
* Kraftigt svansviftande
* Bakåtstrukna öron
* Spänd käke
* Förlorad rytm
* Stress eller hastighetsökning
* Ovilja i ett specifikt varv
* Tecken på hälta eller ojämn rörelse
Det här är inte tecken på olydnad.
Det är information från hästen.
Ofta är den bästa lösningen att minska spänningen, korta arbetstiden, byta varv eller avsluta passet.
Bygg in longering i din coreträning
CORE by D är ett elastiskt träningsbandssystem som fästs i ett schabrak med hjälp av clips.
Systemet är utvecklat för att ge en mjuk proprioceptiv signal under longering, markarbete och ridning, med målet att hjälpa hästen att aktivera bålmuskulatur och bakdel utan att tvingas in i en viss form.
Utforska CORE by D Complete Set och upptäck hur du kan integrera coreträning i hästens vardagliga arbete.
Referenser
1. Rhodin M, Roepstorff L, French A, Keegan KG, Pfau T, Egenvall A. Head and pelvic movement asymmetry during lungeing in horses with symmetrical movement on the straight. Equine Veterinary Journal. 2016;48(3):315–320.
2. Pfau T, Stubbs NC, Kaiser LJ, Brown LEA, Clayton HM. Effect of trotting speed and circle radius on movement symmetry in horses during lunging on a soft surface. American Journal of Veterinary Research. 2012;73(12):1890–1899.
3. Pfau T, Simons V, Rombach N, Stubbs N, Weller R. Effect of a 4 week elastic resistance band training regimen on back kinematics in horses trotting in-hand and on the lunge. Equine Veterinary Journal. 2017;49(6):829–835.
